Idag är det dags. Ärligt talat känner jag mig mer skräckslagen än taggad. En mil börjar kännas så himla långt! Så jag påminner mig själv om att jag faktiskt har sprungit en mil tidigare, att jag har bra grundkondition, att jag kommer att klara det bra istället för att dras med av rädslan och nervositeten.
Och det är ju som vanligt - bara att göra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar